Kom inte ihåg…

13 08 2009

Igår fick ju vi veta massor och jag glömde säkert det ena och de andra. Lilla Zaphir har fått lite astma medicin typ eftersom de har insett att så fort hon anstränger sig och så låter det pipigt när hon andas. Detta har vi dock sagt väldigt länge men alltid fått det förklarat att det är slem som gör det och sen så har vi ju haft pulmikorten sen Astrid Lindgrentiden. Igår när vi var inne för prat med kurator och vår doktor lät hon jätte bra när doktorn lyssnade men sen efter en måltid fick hon det kämpigt igen. Då hämtade zebastian vår doktor och hon fick lyssna och hon hörde genast skillnaden. Därutav ännu mer saker att ta med oss hem. Vi har fått en ny liten vän hem som jag brukar säga när vi får ännu en liten maskin att hålla reda på.

Natten har varit sådär… jag tror jag la mig kl 02 i natt och när jag väl kröp ned så började lillstumpan att gråta. Inte ofta hon gör det och jag låg där jämte henne och sjöng Byssan Lull och I can only imagen. Efter en timme somnade hon när hon väl hade krampat en stund. Tror hon kände av sig krampen långt innan eftersom hon började gråta och märkte att nu känns det skumt och ville förmedla det.

Hon låter så söt när hon gråter. Låter sjukt att säga men jag saknar det och jag blir så glad när jag kan hålla henne i min famn och trösta henne och man känner att Yes jag duger som mor. Annars säger hon inte så mycket. Det var en gång då jag började undra om hon ens kände något. De stack henne med nålar och allt och hon gjorde inte ett ljud utav sig. Jo när hon gjorde sin 3 månades spruta då började hon gråta när de stack henne samtidigt i bägge låren men inte annars. När hon fick sin kortisonbehandling via spruta som skulle in i lårmuskeln sa hon ofast inte ett ord och det var då jag började undra, känner hon inte smärta? Jag tog upp detta med dem som stack henne och de undrade också lite eftersom hon var så snäll men sen, när de väl stack henne en gång skrek hon till och började skrynkla ihop ansiktet som om hon skullle börja gråta. Då lättade en sten från mitt hjärta och jag kände, ja… hon reagerar! Konstigt att jag kan sakna saker som oftast de normala föräldrarna vill slippa men för oss är det ett tecken på att man behövs och hon känner. Nu sista tiden ju äldre hon blir desto mer börja hon yttra sig och jag blir så glad. Ibland kan jag säga, Ja hon börjar bli bebis. Låter kanske jätte dumt de med men ändå, jag blir så glad när jag kan få hålla henne i sin famn och hon blir lugn och jag känner som jag skrev innan, jag duger som mor och hon känner sig trygg och lugn i min famn eller bara utav att höra min röst. Det gör så mycket och det är väl nu man inser, vad glad man blir för små saker medans andra kanske blir glad för de stora framstegen ens barn gör som att gå, krypa m.m. Vi håller fortfarande på att kämpa med hennes lilla nacke men vi har inte velat kämpa alldeles för mycket nu när hon har varit sjuk. Man skall ju inte träna som vuxen när man är sjuk, då skall man inte träna så bebisar heller men hon får ligga på vår mage och hennes mage mot våran och så blir hon sur, skriker till och går några försök med att lyfta huvudet till hon somnar. Då försöker vi väcka henne men för dom som känner Zaphir så är de omöjligt att väcka henne när hon väl har somnat. Då får man vänta till hon vaknar igen.

Advertisements

Åtgärder

Information

3 responses

13 08 2009
Annacarin

Känns skönt att få följa lilla Zaphir och er vardag med henne! Tack för att du hjälpte mig hit till bloggen Anna!

Du är en fantastisk mamma Anna!! Du gör allt vad du kan göra för din dotter! Det man inte vet kan man inte åtgärda! Ingen kan vara bättre för Zaphir än du Anna!

14 08 2009
Ema J

Anna du ska veta att du är världens bästa mor för Zaphir och Zebbe som pappa.. hon kommer alltid att känna sig trygg hos er. Ja det är märkligt vad man tar mycket för givet… en annan försöker tysta sitt barn och du tycker det är skönt när hon låter.. tycker det är så mysigt när du berättar hur du och Zebbe brukar ligga nära henne och sova… det skulle inte gå med Lucas då han roterar som runt, runt och åter runt… hehe

14 08 2009
zaphir2009

Haha… jo han är ett lite vilde… insåg de när han var här 🙂 mycket mycket mycket liv i honom. Tänker på förra gången ni var här. Förra sommaren då han låg i stugan på golvet och jollrade å jag spelade in det. Jag hoppas å ber till gud att jag en dag får höra Zaphir göra så.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: