Det blev för mycket av friska barn

21 08 2009

Idag var jag på föräldragrupp med Zaphir. De var bara kvinnor och Zaphir var äldst av dem alla. Vi pratade om mat och sådant som man brukar prata om men sen blev det mycket annat. Alla de andra mammorna hade så mycket att prata om när det gällde det som var normalt. För mig så kunde jag inte delta. Jag blev mer och mer tyst ju mer minuterna gick och de andra barnen sprattlade på, grät och buffade runt. Jag trodde jag skulle klarade det och trodde inte att det skulle vara så känslomässigt men när vi var klar och jag stod och pratade med den enda personen som jag kände där började jag gråta. Det blev lite för mycket friska barn på en gång. Det blev så intensivt, så påträngande att Zaphir inte utvecklas som hon skall.

Jag älskar Zaphir mer än allt annat i hela min värld men när jag är med henne ser jag bara henne och hennes framsteg. Jag blir ibland insnöad och ser inte att hon är efter eftersom jag inte vet hur barn skall utvecklas men det blir så uppenbart när man ser andra barn om hur de är och jämför Zaphir med andra barn. Folk säger att man inte skall jämföra men de är ju klart att man gör.

Några säger att ”ja de är ett faktum att hon inte utvecklas som hon skall så de kan man inte gå under bordet med” och jag blir ledsen. Jag vill inte ha det upptryckt i ansiktet. Jag vet det.

Lena säger att hon inte behöver ha Eddie med sig om hon tycker det är jobbigt men jag vill ju inte missa deras utveckling även fast det är så jobbigt och det känns som om jag är i en liten svacka just nu. Hon är 6 månader och det är nu hon skall börja prata och ha stabil nacke, va lite stel i kroppen så hon kan sitta m.m. men ännu kan hon inte det.

Som jag skrev innan så älskar jag Zaphir så himla mycket men ibland är det bara jobbigt att se friska barn och jag sa till Lena att jag är glad att dom har en son för annars hade det varit ännu jobbigare. Ibland undrar jag bara hur jag skall orka men jag vet att man inte skall gråta för det man inte har men ändå… jag kan inte rå för det att tänka hur livet med henne hade varit om hon hade börjat lära sig krypa, jollra, springa och prata.

Advertisements

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: